”Jag gör allt det här – men nu ser jag och förstår jag vad jag gör, och hur jag kan fortsätta att utvecklas. TACK för att jag fick vara med på workshopen!”
Det var naturligtvis jag som skulle tacka – Linda hade ryckt in som extratolk en förmiddag när vi plötsligt stod utan tolkhjälp från engelska till khmer i vårt klassrum i Siem Reap, (läs mer om äventyret i Kambodja här)och hon hade gjort det på ett helt suveränt sätt. Utan henne hade allt vi skulle göra fallit platt: läsningen av Shaun Tans ”Det röda trädet” och genomgången av olika lässtrategier för både skönlitteratur och facktext. Hon var en fantastisk tolk, snabb och skicklig på engelska och uppenbart snabb och skicklig på att förmedla vårt innehåll på khmer. Välutbildad, språksäker, ordintresserad – och ändå upplevde hon att resonemangen om lässtrategier utifrån Barbro Westlund som vi försökte föra in i ett kambodjanskt sammanhang gav henne något viktigt hon inte visste att hon saknat.
Jag tror att det kan vara så för flera av oss. Därför vill jag till alla, ALLA, lärare – i svenska, eller NO, eller SO, eller… eller vilket ämne som helst – så varmt rekommendera Barbro Westlunds Att undervisa i läsförståelse (NoK 2009). Och jag vill rekommendera den till alla, ALLA, lärare, oavsett vilket stadium man arbetar på. Westlund ger en forskningsöversikt, en lägesanalys av data om läsförståelse bland svenska ungdomar, exempel på olika undervisningsmodeller och analys av de olika lässtrategier som krävs vid olika typer av texter – relevant för ALLA lärare. Därtill ger hon en genomgång av läsundervisning för yngre barn – men en gymnasielärare som tycker att det verkar överflödigt kan ju blada bort de kapitlen (4, 5 och 6 samt i någon mån 9). Den som åtminstone skumläser kommer att kunna få en ahaupplevelse också där, det vågar jag lova… 😉
Läsförståelse är inte något som uppkommer bara av sig själv. En vanlig missuppfattning (och ja, jag erkänner – så har jag också tänkt) är att när väl avkodningsmysteriet är löst för den enskilda eleven, går det på räls sedan. Eller inte på räls – men det beror i så fall på brist på begåvning eller talang. Läsforskningen visar något helt annat: en medveten läsundervisning om HUR man läser aktivt och vad man GÖR när man läser aktivt utvecklar läsförståelsen signifikant. Och det gäller inte minst läsning av facktexter, den helt övervägande delen av elevens skolrelaterade läsning.
Ett av Skolverkets prioriterade kompetensutvecklingskrav för lärare är att öka lärares kunskaper om, och i, lässtrategier. Lärare. I ALLA ämnen. Börja med att läsa Westlunds bok, och fundera sedan över hur insikterna därifrån kan hjälpa dig i arbetet att utveckla dina elevers förståelse av de texter de läser i biologi, fysik, samhällskunskap, religionskunskap – eller svenska.
Ofta har jag gjort egna anteckningar när jag läst böcker – sammanfattningar jag också delat med mig av här på bloggen. Med Westlund är det inte så: det är hundöron, överstrykningspenna och utropstecken i boken. Men jag hoppas på många samtal i kollegierummet på Östra (och kanske på andra håll) om detta med lässtrategier i höst. För jag tror att flera kommer att dela både min och tolken Lindas erfarenhet: här får vi ord och strukturer för grundläggande och väsentliga processer som är helt avgörande för till exempel skolframgång. Och det gäller både för mig som vuxen, erfaren och säker läsare – och för mina elever, var de nu befinner sig i sin läsutveckling.
Så: LÄS!
Lejonet och räven 