Webbstjärnan anordnar utbildningar i Stockholm!

Webbstjärnan är en underbar resurs för oss i skolan. Här finns massor av kunskap,  hjälp och inspiration som alldeles gratis (Stiftelsen för Internetinfrastruktur ansvarar för den svenska toppdomänen .se och främjar utvecklingen av Internet, till exempel genom att via Webbstjärnan ge skolan resurser).

Titta på utbildningsprogrammet för hösten – finns det något som passar dig?

 

Välja bloggverktyg?

OK – du har bestämt dig för att börja blogga med elever, kollegor eller för den egna reflektionens skull. Du har bestämt varför du vill blogga (och ja, att undersöka hur det fungerar är ett giltigt skäl). Hur gå vidare?

En av de första ställningstagandena är att bestämma sig för en plattform. Var i cyberrymden ska bloggen/bloggarna ha sin hemvist? Det finns en uppsjö av olika möjligheter. Fronter lär ha en (den har jag aldrig utforskat själv, eftersom Fronter inte lever upp till mina egna viktiga kriterier för bloggande: tillgänglighet och öppenhet), WordPress är ett vanligt alternativ liksom Googles Blogger…

Den här bloggen är en WordPress-blogg. WordPress är ett open source-program, det vill säga ett av de många program som utvecklats och vidareutvecklas av frivilliga krafter utan vinstintressen. Det är DJUPT SYMPATISKT tycker jag (och en grundläggande princip för ett fungerande, öppet och fritt Internet). Om man inte har en egen domän (plats på nätet) får man utan kostnad använda wordpress.com, vilket jag gör för denna blogg. Hade jag haft en egen domän (eller om Stockholms stad hade tyckt att det vore bra att betala för en till den här bloggen, eller om jag kunnat koppla min förstelärarblogg till skolans hemsida) hade jag ändå  kunnat använda WordPress som ”program”. Men då hade jag förstås fått en annan adress, till exempel i Östra Reals domän, eller som en egen .se-domän. WordPress fungerar alltså för alla.

WordPress kan göra nästan vad som helst – men kräver för finliret lite mer av sin användare. Det finns massor med bra hjälp att få på nätet – och för oss i skolan särskilt via Webbstjärnan. Men, och här vet jag att jag sticker ut hakan lite, WordPress kan uppfattas som lite… krångligt. I början. Det ÄR värt att lära sig – men… lite krångligt… i början…

Jag började därför min bloggbana i Google-verktyget Blogger. Blogger kopplas till adressen blogspot.com (men med lite enkelt trix kan man förstås dirigera om adressen till en annan adress). Blogger är på ytan sett också gratis – men bara på ytan. Google är ett fascinerande bolag, med fascinerande (och skrämmande) makt över nätet. De gratisverktyg Google erbjuder oss alla betalar vi för med uppgifter om oss själva: våra sökvanor, det vi skriver, det vi gör på nätet. Att utveckla de fantastiskt smarta och användarvänliga verktyg som Google erbjuder kostar en massa pengar och kraft. Och det betalar vi faktiskt för, men indirekt. Jag fortsätter att använda Blogger, medveten om de lätt sunkiga baksidor av Googleimperiet som finns. Blogger ÄR ett enkelt, tydligt och pedagogiskt upplagt bloggverktyg och därför har mina  elever och jag Blogger som gemensam arbetsyta, trots allt. Det har vi också för att Blogger är enkelt att använda med Youtube (som vi använder flitigt i undervisningen) och med GoogleDrive (som vi använder för att utveckla texter till exempel).

En av mina käpphästar är att det MÅSTE VARA LÄTT ATT ANVÄNDA DE DIGITALA VERKTYGEN. Lätt för elever och lätt för lärare. Den kognitiva mödan ska vikas för det som ÄR och ska vara svårt: att utveckla kunskaper och färdigheter. IT ska vara smörjmedel.

Blogger är lätt. WordPress är lätt – efter ett tag. Andra verktyg finns det också. Och mycket hjälp att få via nätet. Det kan vara svårt att välja, men gör inte valet till en stötesten. Man kan faktiskt ändra sig om man upptäcker bättre alternativ. Men bara om man börjar nånstans…

Varför använda bloggar i skolarbete?

Det finns MÅNGA svar på frågan. Nedan återpublicerar jag vad jag skrev våren 2013 på min blogg Mrs Tigerteach om egna erfarenheter av hur bloggen blivit ett allt viktigare redskap i olika delar av min egen skolvardag:

Efter att ha, tillsammans med en kollega, startat läsårets fjärde webbstjärneblogg slog det mig plötsligt att det är alldeles fascinerande så användbart bloggverktyget är. Det finns så många olika sätt att använda bloggen, och så många fördelar med bloggen som verktyg. I min undervisning detta läsår har jag använt bloggen för att

  • hålla ihop planering, förberedelser och efterarbete kurs för kurs för eleverna.
    I mina kursbloggar finns löpande inlägg med vad som ska göras inför lektioner (titta på flipfilm t.ex., eller något annat), vad som ska göras efter lektionen (kanske blogga om den på elevbloggen?), länksamlingar med kursplanering, viktiga dokument, bra extramaterial. Jag har en blogg för vare kurs, som är rättuppochnerutanglitterochglamour, det tar näst intill ingen tid att hålla den uppdaterad och eleverna säger själva i utvärderingar att de har vad de behöver för kursen på bloggen. Bra betyg.
  • stötta ett elevprojekt, Elevlyftet.
    I Elevlyftet är bloggen är ett redskap, av många, för att coacha klasskompisar och elever i årskurserna under. Elevlyftet har kanske inte riktigt lyft på webben, än, men är en samlingsplats för elevcoacherna som gör ett otroligt bra jobb afk. Och som lär sig massor om vad lärande är genom att stötta andras. De har flippfilmer på gång och funderar över chattfrågerum…
  • dokumentera en studieresa.
    Representanter för två skolor reste till Bangalore i höstas, och en blogg blev vår resedokumentation där alla bidrog med innehåll och där vi kunde formulera oss om och under vår resa. Tydligt och praktiskt.
  • presentera ett klassprojekt.
    Vår julkalender på tema Strindberg var ett vansinnesprojekt i december, men det gav möjlighet för många att visa nya kvaliteer i sin presentationsteknik, att pröva nya former och lära sig ett och annat om upphovsrätt – ibland the hard way… Ett jättelikt grupparbete där det gällde att ta ansvar för det som just i nuet behövde göras blev en färdig produkt, för andra att upptäcka.
  • samarbeta med elever och lärare på en helt annan skola i ett månadslångt läsprojekt.
    Vi skulle aldrig kunna träffas regelbundet och läsa tillsammans i rummet, men bloggen ger oss möjlighet att dela tankar, frågor och erfarenheter utan att de rumsliga avstånden stör. Osynkat i tid kanske, men också som ett pågående samtal där man får vänta på svar ibland – men också kan få vara nyfiken på vad som händer.
Och utöver min undervisning har jag ju denna blogg, som alltför sällan uppdateras – jag gör väl inte så mycket nytt. Men jag är en av alla dem som använder bloggen som reflektionsrum och samlingsplats erfarenheter, och som ser att det är bra att tänka och försöka formulera sig kring vad man/jag faktiskt GÖR.

När nu ett nytt lärår (ja, jag skrev rätt. Visst är lärår en mycket smartare benämning än läsår?) börjar vill jag alltså peppa för bloggandet som utvecklingsmöjlighet. För den som vill läsa om bloggen och hur man kan använda den finns en bra bok som jag recensera här, och för den som känner att nu, nu är det dags!, finns det JÄTTEBRA kurstillfällen via Webbstjärnan i läsårsstarten. Och för den som bara vill lära och pröva och utveckla på egen hand… just do it!