Språkförhållanden i Norden, Svenska 2

Ett lektionsupplägg omfattande fyra lektioner för att behandla:

Centralt innehåll

Språkförhållanden i Sverige och övriga Norden, till exempel språklagstiftning, minoritetsspråk och dialekter

Kunskapskrav E

Eleven kan översiktligt redogöra för någon aspekt av språksituationen i Sverige och övriga Norden.

Kunskapskrav C

Eleven kan utförligt redogöra för några aspekter av språksituationen i Sverige och övriga Norden.

Kunskapskrav A

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några aspekter av språksituationen i Sverige och övriga Norden.

Mina elever hade just avslutat läsning av Kejsaren av Portugallien och en period av undersökning av stilmedel i lyrik med Frödingdikter som exempel när det var dags för detta avsnitt i kursen. En naturlig ”övergång” från vårt litteraturorienterade avsnitt till nästa mer språkorienterade avsnitt blev läsning av förordet till Räggler och paschaser, vilket avslutade ”Frödinglektionerna”. Det gav mersmak!

Mina elever och jag arbetar efter principen ”genomgången före lektion – arbete med stoffet på lektion”, vilket gör att de har en del material att ta till sig innan vi ses. Oftast är det ”genomgångsfilmer”, och så var det här. Jag länkar till alla filmerna, men lägger dem inte inbäddade i detta inlägg (eftersom det tar så stor plats och då blir rätt oöverskådligt för den som kanske bara vill hämta inspiration). När jag lägger ut till eleverna på vår gemensamma klassblogg brukar jag göra både och, länka eftersom alla enheter (tex iPhhone och iPad) inte fixar inbäddade filmer, och bädda in eftersom de flesta tycker att det är mer praktiskt och gör det tydligt vad det är man ska se.

Inför lektion 1

En film om dialekter – vad dialekter ”är” och dialektala särdrag

Lektion 1: Dialekter (90 min)

Inledningsvis samtal om dialekter i klassen (vi har inte så många olika, de flesta talar någon form av stockholmska) och om erfarenhet av dialekter.

Sedan lyssnade vi ett par olika exempel,
halländska (ett inslag från P1:s Språket)
värmländska (Lars Lerins underbara presentation av ”Om detta talar man endast med kaniner”, Augustgalan -13)

Jag delade ut en lista över viktiga språkdrag och deras utbredning (kopierad ur Institutet för språk och folkminnens utmärkta faktablad, s 6), och vi gick igenom listan och grupperade de olika dragen (böjningar, uttal etc). Sedan hade vi dialektquizz en god stund, eleverna jobbade två och två och försökte hitta ungefär varifrån en talare kommer. Jag använde P1:s dialekttävling och ett bra tips är att ha en lista med de rätta svaren vid sidan av, så att det är lätt att välja vilka dialekter man ska lyssna på för att få ett rimligt varierat utbud oavsett hur lång tid man lägger på det hela.

Vi avslutade med en kort diskussion om dialekternas värde, och huruvida de är värda att ”aktivt bevara” eller ej. Olika bud om det!

Inför lektion 2

En film om språk i Norden, och en med särskild bäring på danska (danska räkneord nämligen).

Lektion 2 (60 min)

När det gäller grannspråken valde jag att lägga fokus på danskan. Dels därför att det är det språk som de flesta stockholmare tycker är svårast att förstå (vilket kanske beror på att den norska de flesta stött på är ett välartikulerat bokmål; dialekter från Vestlandet brukar inte vara lika lättvindiga…), dels eftersom vi faktiskt redan mött och talat en del om norska i samband med att vi läst och sett delar av ett Dukkehjem i samband med vårt 1800-talstema i litteraturen under hösten.
                Jag HADE tänkt att inleda med att lyssna till 2013 års nyårstal av Dronning Margrethe, ett både rimligt lättförståeligt, textat (till danska) och definitivt intressant tal. Men här spelade tekniken mig spratt, eftersom projektorn i mitt klassrum vägrade ljudfunktionen… Alltså gick jag vidare in i nästa uppgift, nämligen att läsa intervjun i Politiken med den unge poeten Yahya Hassan Jag smällde upp artikeln på projektorn, och sedan fick eleverna två och två översätta styckevis. Det blev ett härligt surr i rummet! Efter en stund gick vi igenom ett stycke, fick ordning på ord som hade hamnat tokigt och såg till att alla var med på tåget. Så på nästa stycke – och så tog vi oss igenom artikeln. Den engagerade!
Och eftersom artikeln engagerade kändes det självklart och intressant att läsa två dikter av Hassan. Jag hittade dem på danska här och vi läste och talade om Uden for dören och Ord. Tiden sprang ifrån oss!

Lektion 3  (90 min)

Ingen genomgångsläxa inför lektion 3. Vi startade lektionen med att se ett klipp ur ett norskt ”humorprogram”, med en sketch om danskans obegriplighet. Inte heller norrmän tycker att det är så lätt med danskan alla gånger alltså. Utifrån sketchen diskuterade klassen sedan i smågrupper huruvida det är viktigt eller ej att förstå grannspråken norska och danska, och grunden för ställningstagandet. Det blev en livlig diskussion i helklass när det de olika mindre grupperna redovisade sina ställningstaganden, och frågor om historia, särart, samhörighet och provinsialism bollades i sammanhanget.
Den sammantagna diskussionen ledde till att vi var överens om att svenskar behöver bli bättre på attt förstå både norska och danska. Men hur? Här kom det digitala responsverktyget Socrative väl till pass. Grupperna fick diskutera handlingsförslag – och sedan skriva in som ”short answer”. När vi fick upp alla svaren på duken fanns där en hel rad både intressanta, genomförbara och kloka förslag. Funderar på vem som borde få ta del av dem?

Nästa del av lektionen ägnades åt minoritetsspråken. De har vi ju redan nämnt i Sv1, men inte mer än så. Ett klipp från Almedalen 2012 med Nationella Minoriteter All stars blev start: eleverna fick försöka identifiera vilka språk som hördes? Svårt och roligt! Vi rekapitulerade sedan ”villkoren” för de nationella minoritetsspråken.
Att få en ”förståelse” för minoritetsspråken och all den rikedom och diversitet som finns i dem som i alla andra språk är svårt. Därför blev jag så glad när jag läste Leif Zerns ”Kadish på motorcykel”, eftersom han där på ett enkelt och ändå både tydligt och engagerande sätt beskriver sitt eget förhållande till jiddish under uppväxten. Eleverna fick läsa kapitel 5 i boken (7 sidor, kopierade),och sedan samtalade vi om språket och kontexten, om kön, social status och språklig utveckling…

Lektion 4

Den sista lektionen var ingen egentlig lektion: jag var på BETT, och eleverna fick arbeta självständigt med en ”slutuppgift”. Uppgiften utgår från en presentation av den svenska språklagen, och handlar om att välja ut två av de fem aspekterna i lagen och diskutera varför de är betydelsefulla. Presentation och uppgiften finns i en film, här.

Bedömningsunderlag

Den största delen av bedömningsunderlaget finns i klassrumsarbetet, där elevernas bidrag i diskussionerna om både dialekter, grannspråk och minoritetsspråk kan visa kunskapskraven E-C. Skrivuppgiften, som med flit är komponerad så att flera (dvs två…) aspekter av språklagen ska diskuteras, ger möjlighet för eleven att visa att hen når kunskapskraven för A.  Och det är min bedömning att precis alla elever, efter våra diskussioner i klassrummet och den mångfald av vinklar och ämnen som berörts ska ha möjlighet att nå dem!

 

7 thoughts on “Språkförhållanden i Norden, Svenska 2

  1. Pingback: Språkförhållanden i Norden, Svenska 2 | Lejonet och räven

  2. Jag är så imponerad och tacksam för detta material, då jag nyligen börjat min svensklärarkarriär och inser att det finns stora luckor i mina privata kunskaper då jag främst fördjupat mig i litteraturdelen och inte språkdelen! Jättespännande material, och fantastiskt att fler och fler lärare vågar använda teknik i skolan på riktigt!

    • Hej, vad roligt att du kan ha nytta av det! Jag känner igen mig i din situation – också jag hade med mig betydligt mer av litteratur än av språk och grammatik i min grundutbildning. Men med tiden har jag börjat uppskatta också den här delen av svenskämnet riktigt mycket (även om få saker slår ett boksamtal efter en gemensamt läst roman…) 🙂

Kommentar:

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s