Vilka begrepp talar vi om?

När vi hade svensklärarkonferens i tisdags talade vi om termer och begrepp: berättartekniska/retoriska/stilistiska termer och litterära begrepp. Det står ju en del om sådana i våra kunskapskrav.

I kunskapskraven för Svenska 1 står för betyget C

Eleven reflekterar också över innehåll och form med hjälp av några berättartekniska och stilistiska begrepp.

I kunskapskraven för Svenska 2 för E

Eleven diskuterar översiktligt stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från olika tider och epoker utifrån några centrala litteraturvetenskapliga begrepp.

för C

Eleven ger exempel på litterära verkningsmedel

och för A

Eleven ger exempel på litterära verkningsmedel, resonerar nyanserat om dessa

I kommentarmaterialet är dessa begrepp och verkningsmedel ganska ”anonyma”; det enda som nämns är för Svenska 2 att

Skönlitterära verkningsmedel är berättartekniska och stilistiska medel som har betydelse för det intryck texten gör på läsaren. Exempel är metaforik, symbolik, rytm och meter.

Vi kände oss inte så fantastiskt kloka av det, ärligt talat. Det är ju inte direkt någon diger lista kommentarmaterialet lyfter fram, utan bara några exempel. Så, vilka begrepp handlar det egentligen om? Ser det väldigt olika ut i olika klassrum? Eller är vi – fast vi inte vet om det – rätt så samstämmiga?

Vi tog sålunda tid att samtala kring en ”lånad” lista från en annan skola (en lista vi händelsevis hittade på nätet. Först. Sen låg den dold – och det där är något man kan fundera över. Skolplattformar och dolda lärresurser och… varför då? Men det är en annan fråga) . Vi gick igenom listan och funderade: vilka begrepp använder vi? Vilka i Sv1? Vilka i Sv2?

Två reflektioner bär jag med mig från vårt samtal:

1) Vi är förvånansvärt överens.
Jag säger förvånansvärt eftersom  jag ändå tycker att svensklärarna på skolan representerar olika åldrar, erfarenheter, skolsammanhang (några har arbetat länge här, någon kom detta läsår – och vi bär alla med oss erfarenheter från andra skolor) och vi undervisar olika ”slags” elevgrupper på olika program. Men vad gäller begreppen var det enkelt – somliga var självklara, och andra var självklart perifera/oväsentliga.

2) Nästan alla begrepp introduceras i Sv1
(ja, och ganska många räknar vi förstås med att eleverna har hört och kanske använt  grundskolan). V behöver begreppen för att kunna samtala om litteraturen och läsningen. Men även om de introduceras i Sv 1 är det först i Sv 2 som vi räknar med att eleverna på allvar börjar kunna använda begreppen med viss säkerhet. 

Svenska 3 talade vi inte om, om någon undrar. Var sak har sin tid – i tisdags låg fokus på Sv2. Men det visade sig handla lika mycket om Sv1.

Intresserad av ”vår lista”? Här är den (och nej, den är varken fast eller fullständig. Men den är ett uttryck för en gemensam ram för förväntningarna. Och det är inte så tokigt!). En annan genomgång, som vi gillar för att den är relevant, vitter och underfundigt formulerad, är Björn Westerströms lista på begrepp för Svenska 2 som du hittar här (så klokt av Svenska akademin att ge Björn sitt svensklärarpris! Det tyckte vi alla 🙂 ).

Annonser

Kommentar:

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s